Du slutar inte spela för att du blir gammal, du blir gammal för att du slutar spela.

Det finns antagligen tusen skäl till att den här bloggen inte ska finnas. Några exempel är att jag inte har koll på branschen, inte är så väldigt insatt i detaljerna kring olika spel och kan inte heller ge några närmre förklaringar till ena konsolens framgång jämfört med en annan. Listan kan göras lång.

Det finns dock två anledningar till att jag ändå nu sitter här med en nyregistrerad domän och skriver. Den första är ganska lätt att ta på. Det slår aldrig fel. Så snart jag är ett par dagar in på semestern drar min hjärna i gång på högvarv. Det ena projektet efter det andra börjar formas. Några av dem är helt klart genomförbara, medan andra är minst sagt en smula överambitiösa. Att skapa en blogg känns ändå rätt överkomligt.

Det andra skälet är mer svårt att ta på. Vi får förflytta oss tillbaka i tiden till början av 80-talet och min första riktiga spelupplevelse - MineStorm på Vectrex. Det går inte att beskriva i ord hur känslan var att lyfta ur joysticken hur dess avsedda fack och sedan slukas upp av de vita linjerna som målades upp på den något bulliga och vertikalt placerade skärmen. Från den dagen och fram till nu, runt 40 år senare, har spel i alla dess olika format oavbrutet varit en del av mitt liv. Resan hit, där vi står idag, och att ha fått följa den enorma utveckling som skett kan inte beskrivas med ett annat ord än som en förmån. Jag bugar djupt inför det som andra producerat och som jag fått uppleva.

Men …

För några dagar sedan stannade allt runt mig helt plötsligt upp. Med tom blick stirrade jag mot skärmen och insåg att nästa sak som skulle ske i Diablo IV var mer eller mindre samma sak som jag i timmar suttit och gjort innan. Ner i ytterligare en dungeon. Rinse and repeat. En känsla av meningslöshet kom över mig och känslan av att det inte var riktigt lika roligt längre var påtaglig. Helt plötsligt saknade jag enkelheten i de äldre spelen där man kunde slukas upp i en jämförelsevis tom och platt värld och där känslan och nyfikenheten i vad man skulle upptäcka bakom nästa pixliga bildruta, eller på nästa kassett var helt magisk. Jag vill söka mig tillbaka dit och jag tänker göra det genom att dyka ner i de minnen som både jag, mina gamla vänner och kanske på sikt även nya bekantskaper har att dela med sig av. Kort och gott blir det en hyllning till det som varit och det som format många av oss till de vi är idag.

/t

(I bakgrunden spelas X Marks the Pedwalk)


Populära inlägg i den här bloggen

Vectrex

Color me amazed

NES